Nu kommer de, vårfåglarna på bred front. Och inte undra på, solen flödar, högtrycket är här och värmen är god. Det vill säga NÄSTAN överallt. Idag har solen fullkomligt strålat från en molnfri himmel. I morse var det himmelskt, vindstilla och bleke ute på sjön. I eftermiddags tog sjöbrisen fart och eftersom havet håller si så där +6-7 grader så blev det inte så mycket mer än 13-14 grader idag. Att sen Mora haft +21 får man väl tåla, jag bor ju här frivilligt.
Jag gjorde en liten morgontur till Gårdby hamn och stannade längs vägen. Och i en trädtopp satt årets första göktyta och "tytade" för fullt. Jag kan bara inte annat än gilla den fågeln och det beror mycket på hur vi möttes första gången. Som studerande i Umeå tog jag på allvar upp fågelskådandet igen under 1969. Sen kom en lång vinter, men våren 1970 var jag heltaggad och jag minns att i skiftet april - maj det året befann jag mig i Holmsundstrakten tillsammans med vännen Anders Lindström och en tidig morgon så upptäckte vi en göktyta som långsamt och med ordentliga pauser, men konsekvent och ihärdigt, annonserade att han (de allra första är alltid hanar) minsann nu hade anlänt och var på plats. Lite grann samma känsla fick jag idag. Lugnt och stilla annonserade han sin framkomst med en självklarhet som imponerar.
Göktytan har under många år haft det besvärligt och också minskat kraftigt hela landet. Man anser att denna "hagmarkens riddare" har drabbats väldigt hårt av omställningen av det svenska jordbruket. Det finns till och med en "göktytegrupp" i Sverige.
Min känsla vad gäller Öland är dock att arten ökar igen. För tio år sedan var den svår att få på årslistan för Öland, men numera ifnns den lite här och där och den häckar numera varje å,r här i Sandby. Hur som helst, så här tidigt har jag aldrig hört den förut. Och inte heller rödstjärten. I förrgår morse (20/4) sjöng en rödstjärt när jag om morgonen gick för att hämta dagen tidning.
Idag hade också den första lövsångaren för Sandby en lite förmiddagskonsert.
Mina granna gråsparvar flyger oupphörligt med kvistar till boet afstän de borde ha värpt första äggen nu. Jag har lite frön över sedan i vintras och jag portionerar ut lite av detta varje dag till allmän glädje bland "täklingarna" Idag gjorde en stenknäck till och med en kort visit.
Täklingar ja, enligt Göran Andersson och Pav Johnsson, vilka har frågat en rad bofasta ölänningar om detta så tycks de flesta svaren bli: "Gråsparv, pilfink och "de där gule"! De sistnämnda torde vara gulsparv och grönfink. När jag emellertid idag bevistade fågelmålaren Peter Nilssons vernisage, så mötte jag min politiske broder (valnämnden) Bernt Johansson, och efer att ha utbytt ömsesidiga välgångsönskningar, kom vi in på detta med fåglar in på knuten. Och vad de kallas på Öland. Han hävdar bestämt att "täklingar", det är endast gråsparv eller pilfink, de som i forna dagar byggde bo i halm- eller vasstaken. "Täkling" = "liten fågel som bygger bo i taken".
Visst låter det rimligt? Jag köper i alla fall detta utan prut.
Sol, högtryck och värme är väldigt trevligt för oss alla som uthärdat denna sistlidna, svåra vinter. Jag lapar sol likt en katt lapar gräddmjölk. Men om man vill se rara fåglar på Öland, är sol och högtryck rena pesten. Nej, nordvind, regn och rusk ska det vara så att dom "dj..arna" ramlar ner från Himlen i stora skaror, ska det vara. Fast just NU föredrar jag den goa värmen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar