Fjärilar på Öland och på fastlandet blev triss i fuksar

Ibland när solen flödar, värmen dallrar, högtrycket är här, så inser man att fåglarna inte behaga stanna på denna kala ö i Östersjön utan fortsätter in till Småland. Vad gör då en ledig tandläkare, sugen på att skåda? Jo han ringer vännen Bister som är på fotosafari på Öland och vi stämmer möte i Tveta för att spana på fjäril, inte i plural utan just det: fjäril. En enda art finns vid tre träd på vägen ut mot Arontorpsreservatet. Körsbärsfuks. Och det var inget svårt alls - där satt en individ. För att roa oss så gjorde den en runda upp i träden också.

Helkul! Och där kom väl Mathias Bergström gående, kryssandes körsbärsfuks. Det visade sig att han aldrig sett arontorpsros trots många års besök på Öland. Sagt och gjort, vi begav oss in till reservatet och beskådade de vackra blommorna.

Vad då göra efter denna trevliga upplevelse? Mathias skulle hem till sina föräldrar i Vetlanda och ta omvägen om Vissefjärda för att "hänga in"ytterligare en fjäril, den ytterst sällsynta videfuksen. Efter lite funderande och efter vänlig påtryckning från vänen Bister, bestämde jag att följa med. Som tur var - det blev en upplevelse!

När vi lämnade stora landsvägen ca fem km söder om Vissefjärda, lämnade vi också 2000-talet och for genom ett småbrutet skogslandskap, så fullt med sten att det skulle räcka till hela övriga Sverige med råge. Vad jag först tog för vackra stenmurar längs vägen för att hålla dåtidens kritter ute, visade sig vara överbliven sten som måste skyfflas undan för att överhuvud taget kumma göra en väg.
Färden slutade vid en liten inäga vid stranden av en bäck omgiven av gamla björkar och alar.
Lite folk fanns där, bland annat de bägge Smålandsbröder som jag sett oräkneliga gånger på fågeldrag. Och vad tittade på just när vi kom? Jo en livs levande fastän ytterst sliten videfuks. Vi hade sedan en rad ytterst trevkiga obsar av denna sällsynta invandrare.

Titeln på detta inlägg är u "Triss i fuksar" och då måste jag ju redovisa den tredje arten, vinbärsfuksen. Den hittade vi tre exemplar av bland fem videfuksar. Körsbärsfuksar ska finnas här också, men vi hittade ingen.
Sammantaget blev denna dag en av de mer minnesvärda. Jag menar att gå omkring i ett fantastiskt gammalt odlingslandskap i Småland i sol och +19 grader och njuta av fjärilar, samtidigt som det sjöng lövsångare i varje buske och spillkråkan och större hackspetten duellerade, är ju lite över vardagen..

Åter till Öland där ostvinden höll temperaturen nere på "behagliga" 12 grader..