Sydamerikan på besök

Ölandsvinter, temperaturen pendlar kring nollan. Tövädret knaprar på snödrivorna och barmarksfläckarna blir allt fler. Vissa dagar skare som för fyra dagar sedan då Liselotte och jag gick ner till Hålnäsdungen. Det var som att "gå på stan", slätt som ett salsgolv, rakt över kärr och sänkor. Men himmel vad lite fågel! På två timmar såg vi bara två fågelindivider. Ja du läser rätt - två stycken. Men de var desto roligare - en gammal havsörn och en tofsvipa. Den sistnämnda kom i full fart norrifrån med sikte på södern. Vi förstår dig kompis!

Men så igår söndag bestämde jag mig för att leta reda på den förrymda sydamerikanska rovfågeln Caracara som setts på ön i en knapp vecka. Den satt till exempel häromdagen i ett träd nära oss, i Södra Sandby.
Alltnog, jag for iväg ner till Näsby där den setts dagen innan, men efter tre timmars letande gav jag upp och for hem. DÅ larmades den väl ut sittande på taket till bastun i Gräsgård. Liselotte föreslog en utflykt och vi for dit och se - den kom flygandes så vackert i två omgångar.
Historien bakom är den att samma individ sågs flera gånger i Danmark 2009 för att ta sig över till Skåne under hösten samma år. Sedan är allt tyst tills den nu upptäcktes på Öland. Den har alltså klarat två vintrar. Den lever främst av döda djur och är lite gamlik både till utseendet och vanorna. Kallas också Turkey Vulture.  Men vilken lattjo fågel för att citera kalle Anka!

Foto: Ragnar Gustafsson